Malin Björklund

För allting är lättare då!

Veckan som varit har varit riktigt kul :) Det har hänt så mycke!! Var ju på ölkurs i onsdags, riktigt kul!! Anni körde in me sin cheva, kändes riktigt lyxigt me fällstolar med fotstöd och bord :) De blev rätt sent.. Och det var rätt segt på torsdag var helt överlycklig när jag äntligen fick gå och sova igen på kvällen.

I fredags var de midsommar, stod och slet med min midsommartårta halva dagen och sen klippte jag lite gräs så att jag och Pamela kunde sitta ute och mysa lite i solen innan vi gick bort till Johan. Innser att jag nog hade alldeles för höga förväntningar på midsommar, de har ju varit så mysigt varje år! Men i år var de dött!!!! Känns som att vi aldrig skulle ha åkt från Johan.. Men de gjorde vi. 22.30 färjan blev de mot kuten. Och där var de vi (som visserligen var 3 fulla bilar) och 4-5 st till.. Efter ett tag tänkte vi att de kanske är lite mer folk uppe vid badrestaurangen så vi åkte dit.. Och när vi kom fram fick vi inte komma in!! De hade redan slagit ut kassorna, men jag tror fan de ljög! De var fullt med folk och bandet spelade fortfarande... Så vi åkte tillbaka till kuten för vi tänkte att de kanske har kommit lite mer folk där.. Men nej, de va ännu mindre folk än innan. Surt! SÅ vi satt där ett tag innan vi tog 1.30 färjan hem igen.

Igår åkte jag me Sabina till Åminne på after beach. Och där var de drag, jävligt mycke drag! Men eftersom Sabina brukar vara den som får köra så sa jag att jag kunde göra de.. Lite små tråkigt att sitta nykter där faktiskt.. Men jag fick en rätt shysst bränna :) Sen åkte vi hem till Sabina, åt och somnade i soffan. Tittade på house of wax.. Eller jag tittade inte så mycke.. Hade helt plötsligt lite svårt att sitta still och väldigt mycke annat blev väldigt mycke intressantare..

Idag åkte vi tillbaka till åminne för att Stella skulle få bada lite och vi jobbade lite mer på våra brännor..
Och nu sitter jag här och lyssnar på sommarmusik :) Gyllene tider, nationalteatern och annat smått och gott!!

Nu ska jag se lite film, Snatch och The boondock saints, min nya favvo film :)


Lägger upp lite bilder från den senaste tiden lite senare..

Kram

Uppe i tid, till och med lite tidigare :) Helt otroligt! Va som sagt riktigt trött igår men idag är jag piggare. Sov helt otroligt bra i natt, fick me mig lakan hem igår, från hotellet. Har alltid tänkt att hotell lakan är så mycke skönare för att man sover just på hotell, men så är de inte! De är sjuktskönt även när man bäddar själv och sover hemma!vart kan man köpa såna??


Ska packa ihop lite saker innan jobbet idag, vi ska ju på ölkurs ikväll på gotlandsbryggerier :D (undar om det är därför jag kom upp så tidigt?) Jag har tränat för fullt och kan till och med säga att vissa ölsorter är riktigt goda. Efter kursen ska vi till munken. De blir lite som en kick off, alla sommarjobbare (förutom dom som är under 18) ska me + Lisa, Sophie och Tobias. Tror de kan bli en riktigt kul kväll! Och den ständiga frågan är vad har man på sig?? De ska ju inte va uppklätt så men kul och komma i arbetsklädder :/ Tyvärr lutar de åt den grönaklänningen, igen.. Men vi får se, idag ska jag iaf inte glöma kameran hemma.

Borde verkligen, verkligen, gå och sova.. Men jag kan inte. Den senaste tiden kan jag bara inte sova, eller sova kan jag men inte gå och lägga mig. Fattar de inte. Jag är trött och vet att om jag inte kommer i säng i tid kommer jag bli lite smått grinig imorrn och har jag riktigt otur så försover jag mig. Men ändå vill jag inte gå och sova, känns som om de finns lite kvar av den här dagen som jag bara måste vara med om innan jag kan gå och sova. Konstigt...

Igår blev den en rätt skön bakishängdag på sudersand me Sandra. Borrade ner fötterna i sanden och mös för fullt :) och det var helt tomt på folk, helt underbart!! Hade jag dött då hade jag varit genom lycklig. Önskar jag hade kunnat stannat tiden då och bara varit kvar i solen och kännt hur hela kroppen slappnade av. De blåste precis lagom mycke igår också, som sagt jag hade dött lycklig.







Kram

Älskar mitt jobb!!! Visst finns de kunder som är svidiga och så men de flästa är väldigt glada och snälla. Som ett äldre par som checkade ut igår, så söta! Och så oerhört tacksamma, för att jag bara gör mitt jobb. Fick 100kr i dricks :) och idag fick jag en blomma av ett annat par som skulle åka hem. Hur gulligt som helst!! De måste ju betyda att jag gör mitt jobb bra!!

Igår var jag lite små nere, tankarna snurrar på.. Känner mig inte helt i form, jobbigt. Men de löste sig, fick lite smsbekräftelse. Blev glad och kunde sova gott :)

Hade tänkt ta en runda imorrn innan jobbet, men de kommer jag aldrig orka. Har frukost iaf, skulle ha fått sovmorgon men de kom nya hotellgäster som ska ha frukost.. Så de får bli en annan dag.

Vet inte riktigt vad som händer imorrn, trodde vi skulle till fästningen men de har visst inte öppnat än.. På lördag blir de iaf överraskningsfest för Conny, de blir nog kul :) Syster Sophie kommer hem också, så de blir nog bra. Och på söndag tror jag de blir brunch ute på fårö, de tycker jag låter nice! 

Och nu måste solen komma tillbaka om de ska hinna bli varmt till midsommar.. Senaste 2 åren har jag badat vid sudersand på midsommarnatten, se soluppgången, gå hem och bara känna sommaren, de är riktigt mysigt! Vill ju inte bryta en ny tradition :)  Så lite sol innan tack, så jag inte fryser ihjäl i vattnet.

Ska ta och sova innan kl blir för mycke.

God natt, kram

Såg precis en film, okej för att jag brukar vara blödig när jag ser film men de här var värre än vanligt. Den fick mig att tänka tillbaka på tiden efter jag gjorde slut/blev dumpad av en person. Hur fruktansvärt ont de gjorde. Att jag aldrig någonsin vill vara med om något liknande igen, det var vidrigt. Saknar inte personen längre och känner inget för han men på något sätt så finns det onda fortfarande kvar. Troligtvis kommer de alltid att göra det. Men jag tror även att det har gjort att jag inte heller vågar bli kär. Eller inte vågar för jag vill ju känna de igen, det är ju härligt. Men på något undermedvetet plan vill jag inte det. För jag vill inte känna den smärtan igen. Och om man träffar någon så får man inga garantier för att man inte blir sårad. Eller sårar den personen, för de är lika jobbigt det. Så därför fortsätter jag träffa personer jag vet att jag aldrig faller för helt, säkra personer som inte får mig att känna till 100% som aldrig kan få mig att må så dåligt att jag tror att ingenting är värt något.
Men hur kommer jag ur det? Jag vill verkligen inte vara så här. Jag vill känna igen. Vill verkligen få ge allt, och få allt av den andra. Få våga lita på en person och veta att den skulle göra vad som helst för mig.
MEN HUR SLÄPPER JAG DEN SPÄRREN? VART FINNS ON-KNAPPEN?  
Jag vill inte missa den personen bara för att jag är rädd.

Och allt de här kom jag på pga en super amerikansk tjejfilm. Helt otroligt.